måndag 8 november 2010

Vem vet hur länge vi har varandra.

Uppehåll i livet och därav uppehåll även här. Förra fredagen var som förväntat, asuum. Lördagen började bra och slutade i katastrof. Dagarna efter har även dom varit jobbiga. Vet inte riktigt hur jag kan beskriva dom så jag hoppas över den delen. Men vem har sagt att livet ska var lätt och även om man varken känner att man vill, eller orkar så går det vidare. Just denna gång så gick det vidare till det bättre. Igår var det Håkans sjukt efterlängtade konsert i Scandinavium. Det var magiskt, helt jävla underbart. Även om vi denna gång såg det från ett helt annat perspektiv (Emma kallar det utifrånperspektiv (?) så var det ändå helt.. ja jag vet inte. Jag vet inte hur jag ska kunna beskriva konserten för vad jag än säger så kommer det inte göra den rättvis. Det är liksom för stort. Och ja, jag vet jag låter som världens största nörd, det är ju ändå bara Håkan liksom, men jag skiter i det för jag lever inte i er värld just nu. Jag är så jävla mycket högre upp än vad ni är. Och jag kan lova dig, Alexandra, även du hade gillat det, även om du konstigt nog inte tycker om Håkan.


Note: Jag skrev texten igår men eftersom min data vägrade samarbeta så kommer den upp idag i stället. Så vi alla kan väl bara låtsas att det är söndag idag, aight? Okej bra!