Being a person is getting to complicated

Precis när jag trodde att jag har allt under kontroll så faller jag igen. Ju längre upp jag är desto längre faller jag och ju hårdare slår jag mig. Skulle kunna säga att jag nästa var bland molnen denna gången.

När frågor inte frågas får man heller inget svar. Att leva i ovissheten passar mig perfekt. Det passade mig perfekt. Jag vill ha svar men är rädd för svaret. Vill inte höra men det är det enda jag tänker på hela tiden. Rösterna bara skriker och skriker och inte ens då jag verkligen kämpar för att stänga dom ute är det tyst. Scener spelas upp i huvudet och där är jag cool, coolare än katten.
Vinet hjälper även till. Bygger upp modet men också irritationen och frustrationen som jag känner. Den blir 18 tusen gånger värre än innan. Man ska inte reta upp mig i onödan men när man blir uppretad av något som bara jag vet existerar och som faktiskt också finns där bara för min skull så blir det lite svårt att lösa problemet. Man kan inte skrika och gapa på någon som inte finns. Inte heller någon som inte lyssnar och verkligen inte bryr sig om vad man säger.

Den onda cirkeln är sluten. Allt går runt runt och hjulet stannar inte för att vänta på någon. Hade hjulet varit en människa så hade det varit en sån som sparken på dom som redan ligger.
Life is like a bitch, fuck it!

Med smuts bakom ögonlocken, blundar jag för en stund.

Framgång och efterfrågan.

Någon har ju blivit sparkad av en häst alldeles för många gånger asså! Kalla mig bitter men fine! Tycker vuxna människor kan lära sig att bete sig!

Tankarna blir större. Och värre. Rösterna tala högre. Ibland hör jag inget annat bara knäppheter!
Ja, jag är galen och jag tycker om det! Mina problem är större än dina av den enkla anledningen att dom är mina!

Önskar att jag också såg enhörningar.

Askan är den bästa jorden.

Dude, fredagsnöje???

From London 2 Ibiza.

Är nervös över något. Biter alltid extremt mycket på naglarna när jag är nervös och nu har jag snart inga naglar kvar. Måste verkligen, verkligen vara nervös över något nu. Men för vad är frågan? Jag har mina aningar.
Måste lära mig att andas. Och att sluta bita på naglarna. OCH sluta tjata för jag är tydligen tjatig?? Dude, NEJ!

A million tears away.

Jag ville dö innan min mamma. Jag hoppades på att det va så det skulle bli. Det blir aldrig som man tänkt sig, livet tycker om att sparka på den som redan ligger. Jag ville dö innan min mamma för jag vill inte känna den fruktansvärda smärtan jag känner. Jag vill inte leva med känslan av att inte vara hel, resten av mitt liv. Jag vill inte att en bit ska fattas i mitt hjärta.
Jag älskar min mamma så mycket och jag vet inte hur jag ska klara mig i livet utan henne. Ibland vet jag inte ens hur jag ska kunna andas utan henne. Hur jag ska fortsätt le. Jag vill bara ha min mamma tillbaka.
.
Självisk kanske är ordet man kan beskriva mig med, att låta henne känna smärta istället för mig, men min mamma, den finaste av dom alla, jag vill inte gå igenom livet utan min mamma.


A million words won't bring you back,
I know because i tried.
Niether would a million tears,
I know because i've cried.

When you lose something you cant replace

Jag saknar min mamma. Jag saknar min mormor. Jag saknar livet som det en gång va.

when you get what you want but not what you need.

Sweet dreams.

Dear spring, please visit soon.

Born to die.

Bryr mig inte så mycket om varken hennes läppar eller hårfärg är äkta. Inte heller om hon, precis som vår kära Paris, är dotter till en miljonär, att det kanske finns en uträknad låttext eller inte. Jag är inte som indiekidsen, jag bara älskar och inte hatar; Lana del Ray!

http://www.youtube.com/watch?v=HO1OV5B_JDw&feature=youtube_gdata_player